hannafrisk

det är bara att inse, det är ett omöjligt uppdrag att försöka ta sig hem genom hovslätt utan att fastna på minst ett ställe och prata. kanske lite för länge. och när man väl lyckats dra sig, har man ett par kilometers gångväg hem i mörkret ... ensam. inget jag uppskattar direkt, men det går sjukt mycket lättare att vandra hem när man känner att man haft en lyckad kväll, och just så kände jag ikväll!
vänner kombinerat med helg det är livet.

Klockan närmar sig halv tre vilket betyder att det är det upp och hoppa om 6 och en halv timma för lite akut behov av stad-besök. Det är jul snart, om någon missat det. ( det verkar jag ha gjort efter som jag inte köpt en endaste julklapp.. )

alla som redan sover får fortsätta sova så gott.
jag slocknar vilken sekund som helst, är ganska trött eftersom jag rört på mig ovanligt mycket idag, brabrabra. god natt ♥