hannafrisk

Det har gått ungefär exakt ett dygn och det lär dröja ett par sådana till innan jag helt och fullt fått grepp och uppfattning om helgens spektakel. 
Förutom att jag sett en sanslöst bra konsert med en sanslöst cool och duktig kille, så har jag sett rekordmånga tjejer på ett och samma ställe, och därmed även rekordmånga skrikande tjejer på en och samma ställe, på en och samma stund. På köpet i detta faschinerande kaos fick jag bevittna rekordmycket kärlek och lycka på en och samma stund, och jag själv har aldrig under två timmar velat nypa mig så många gånger i armen. Sammanfattningsvis var det overkligt, men bara så jävla bra. Det sistnämnda dominerar mer och mer för varje minut som går, för varje gång videoklipp och bilder påminner mig om att jag faktiskt var där. Beliber eller ej, men jag är fruktansvärt glad att jag tog chansen att få se Justin Bieber.

Imorgon kommer en ganska rejäl drös med bilder, som jag och min kamera på något oklart vis jobbat fram från Sektion A11, det vill säga en bra bit ifrån scenen, i Globen. Även om det faktum att jag faktiskt befann mig där, just då, snart sjunker in, så kommer jag föralltid vara lyckligt oförstående kring hur jag kan besitta alla dessa foton på Justin Bieber. See ya.